Informationsöverföring - dagverksamhet

Informationsöverföring -dagverksamhet

Inledning

Information om en enskild individ får som regel inte lämnas ut till någon men det finns tillfällen då det kan eller måste ske samt tillfällen då det efterfrågas. Det ska finnas tydligt klargjort för personal vilka de får kontakta och ge information till inom och utanför verksamheten. Exempel på detta är anhöriga/närstående, gode män/förvaltare, vårdgivare, myndigheter, föreningar/organisationer m.m.

Syftet med rutinen är att säkerställa att brukare får ett säkert omhändertagande samt får god och säker vård.

Roller och ansvar

Samtliga medarbetare inom utförarverksamheterna på vård och omsorgsförvaltningen som på något sätt hanterar uppgifter om enskilda brukare.

Område

Överföring av information om brukaren

Utförande

Samtycke och delaktighet För att den enskilde ska få den hjälp och det stöd som denne är berättigad till så är en förutsättning att olika verksamhetsområden samverkar. Ett sätt för samverkan är informationsöverföring. Brukarens samtycke och delaktighet är grundläggande när det gäller informationsöverföring. Samtycke betyder att brukaren frivilligt och tydligt uttryckt sin vilja efter att ha fått information och därmed godtar åtgärder, registrering eller informationsöverföring som rör den själv. Grundregeln är att det alltid är brukaren själv som lämnar samtycke. För minderåriga är det vårdnadshavare som kan lämna samtycke om barnet inte har tillräcklig mognad eller förmåga att förstå det som samtycket innebär.

Presumerat samtycke Det finns tillfällen då brukaren inte har förmåga att fatta beslut eller förmedla sitt samtycke. Vid sådana tillfällen ska ett presumerat samtycke finnas. Ett presumerat samtycke innebär att den som ska utföra en åtgärd antar och

Vård- och omsorgsförvaltningen

förutsätter att åtgärden stämmer överens med brukarens vilja även om ett samtycke inte uttryckts.

Sekretess Inom vård- och omsorgsförvaltningen föreligger sekretess för samtliga uppgifter som rör brukarens personliga förhållanden.

Sekretess gäller därmed inte enbart mot parter utanför vård och omsorgsförvaltningen utan även mellan verksamheter inom förvaltningen, exempelvis mellan hemtjänst och handläggare. Det kallas för inre sekretess, vilket innebär att en tjänsteman bara får ta del av uppgifter i den utsträckning som behövs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Exempel på när inre sekretess gäller är när handläggare begär journalanteckningar från utförare. Detta eftersom journalanteckningar inte per automatik kan anses behövliga inom ramen för handläggarens arbetsuppgifter och det då krävs ett samtycke för att ta del av uppgifter. Exempel på när inre sekretess inte gäller är då handläggare behöver ta del av en brukares genomförandeplan. Detta då genomförandeplanen behövs som ett led i handläggarens uppföljning och denne behöver då uppgifterna för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.